onsdag 29 april 2009
backe och intervall
På fredag blir det ett lugnare pass och på söndag satsar jag på att springa 20 km på 88 minuter (alltså 44 minuter/mil cilla). Jag vet, det är en vågad satsning, men så jobbar jag.
Framåt i motvind
Uthållighetsträningen i London visade sig vara just vad kroppen behövde. Långa pass med täta vätskekontroller.
Alltnog, förra veckan genomfördes tre pass. I tisdags sprang jag drygt nio kilometer med fyra rejäla backar. Därefter vilade jag en dag innan jag i torsdags körde ett kombinerat intervall- och gympass.
Den stora prövningen kom i söndags: Fyra mil (fyrtio kilometer) längs Vattholmavägen. Den första hälften gick utan större problem; starka ben, sol och vind i ryggen. De sista 20 km hade jag däremot både sol och vind, stundvis stark, rakt i ansiktet. Likväl klarades sträckan av på tre timmar och 20 minuter (och 34 sekunder). En riktigt fin prestation, om jag får säga det själv.
Enligt envisa rykten var snyggmarkus i London och sprang London marathon i söndags. Vi har inte kunnat belägga dessa rykten men det verkar som om han sprang i mål på 78 plats. Även det en fin prestation.
onsdag 15 april 2009
Kvalitetsträning i London
måndag 13 april 2009
Smittar det?
Jag ställer mig nu följande fråga: smittar Markus benstumhet eller beror det på att jag drack vin istället för öl kvällen innan?
I vilket fall som helst så kommer det krävas en hel del för att klara måltiden 3,45.
Tur att Bowen inte hängde sig fast runt låren.
fredag 10 april 2009
Västerbron x 8
söndag 5 april 2009
Långpass
Idag sprang jag 34 kilometer på en delvis ny bana. Jag inledde med att springa upp till gamal E4, svängde sedan av mot Ulva Kvarn, passerade sedan Forkarby, Bälinge och Lövsta där jag kom tillbaka till gamla E4. Sprang söderut på E4 till Svista där jag svängde vänster och var således tillbaka på min nygamla 24 kilometare.
Man måste säga att det nästan var idealiska förhållanden. Inte för kallt och inte för varmt. Ett minus dock för att de sista åtta kilometerna fick springas i motvind. Ganska trist.
Sluttiden blev 2,43 vilket ger en kilometertid om 4.47, mer än godkänt tycker jag. Icke desto mindre ger en närmare analys vid handen att farten avstannade under senare delen av loppet. De första 20 kilometerna hade en kilometertid på 4.42. Vid 24 kilometer hade kilometertiden gått ner till 4.40! Men... den sista milen gick på hela 51 minuter (5,06/km).
Som vanligt var det benen och inte lungorna som vek ner sig. Mer styrketräningen med andra ord.
fredag 3 april 2009
Uppraggad på gymet?
Alltnog, när jag efter löpningen gav jag mig på några maskiner kom det fram en ganska vältränad man och kommenterade min löpning. Jag såg att du körde hårt på löpbandet, sa han. Jag hade bra teknik, påpekade han och undrade om jag tränade för något lopp. Stockholm maraton, så klart, sa jag. Han hade själv tänkt att springa men en trist hälskada hade satt stopp för maratonplanerna.
Så kan det gå!