Sidor

torsdag 17 juni 2010

Första tuffa passet efter maran: känns bra

Efter en hop lugna pass med stora inslag av alternativ träning var det idag dags att ta reda benens löparform. På schemat stod 5 km i tufft tempo. Fem kilometer är lätt att definiera, men vad är ett tufft tempo. Det var dagens fråga. Det var en tveghågsen Lars som sprintade iväg. Å ena sidan ville han definitivt inte tvingas till ett träningsuppehåll på grund av överansträngning. Å andra sidan kände han pressen från Snyggmarkus och Mia i Göteborg.

Som vanligt lät jag känslan bestämma hur passet skulle genomföras. De första två kilometerna avverkades på 8:34 (den andra något snabbare än den första). Därefter höjde jag tempot till en sisådär 4:09/10. Höll den farten i ytterligare två kilometer innan jag öste på under den sista tusingen. La mig på en fyraminutersfart de första fem hundra och ökade sedan successivt. De sista 100 låg jag faktiskt under 3:30. Bra för att vara jag, om jag får säga det själv. Sluttiden blev 20:44.

Hur kändes det? Det tog ca 1,5 km innan jag hittade en harmonisk takt mellan andning och fotnedsättningar. Det gick för fort för 8-per-andetag och för långsamt för 4-per-andetag. Men efter 1,5 så sträckte jag ut steget lite och harmonin infann sig. Andningen i sig var det inga problem med. Blodet transporterade hela tiden ut syre i tillräckligt mängd. Men det var känslan i benen som jag mest intresserad av. Låren kändes rakt igenom ok. Vaderna var lite stela och kanske lite ömma, men det gjorde aldrig ont. Efter passet stretchade jag igenom benen rejält. Nu får vi se hur det känns imorgon.

Två dagars vila innan ett luuuugnt långpass på söndag.

På lördag tänker jag sätta mig i en potatiskällare utanför Söderhamn och dricka starköl. Detta som protest mot monarkin i allmänhet och hysterin kring princessbröllopet i synnerhet. Leve Republiken!

8 kommentarer:

Alexander Abrahamsson sa...

Får man hänga med och ta en kall öl i protest eller? : )

Lars sa...

Självklart! Om du inte kan ta dig till Söderhamn, så uppsök en potatiskällare nära dig. Med tanke på hur sliskigt bröllopshysterin är anbefalles öl med styrka över 7 %.

Mia sa...

Bra jobbat där. Själv vet jag inte om jag kan komma upp i hastigheter som 3.30 - jag är en seg järnlady, men snabb. Näe.

Igår bestod min träning av att hjälpa vänner att flytta. Puh. Trots min brist på armmuskler så tillför jag något. Jag "springer" och drar upp tempot :)

Dagens status: Sliten...

Roadrunner sa...

Så ska fem kilometer springas! Beträffande till inställning till monarkin i allmänhet och prinsessbröllopet i synnerhet så tror jag du anar att jag delar din inställning. Ett sitta i en potatiskällare och kolka i sig stark starköl är en kraftfull protest:-D. Särskilt om man efter typ sjunde flaskan beslutar sig för att ge sig ut på gatorna för att vråla ut sitt hjärtas mening om vad som just då pågår i huvudstaden.

Någon potatiskällare har jag tyvärr inte tillgång till men jag har i alla fall lyckats boka tvättstugan hela dagen i morgon.

Hella sa...

Jag har inte heller tillgång till någon potatiskällare.

Men jag kan tänka mig att protestera genom att vara allmänt dekadent på lördag kväll, pimpla billigt vin och plocka upp snusandet för en kväll.

Lars sa...

Stort tack för uppmuntrande ord om löpning. Ännu större tack för det som jag uppfattar som ett stöd för min kraftfulla protest mot monarkin.

Matilda sa...

Härligt att det verkar gå bra och kännas bra!
Hur kändes det på Sthlm marathon? Jag sprang inte men stod i publiken och fascinerades av er alla som sprang :)

Fredrik sa...

Republik!