Mars månad har ur ett träningsperspektiv varit sällsynt svart. Passen har pendlat mellan att vara tråkiga till att vara direkt bortkastade. Följdriktigt avslutas månaden nu med någon form av kräksjuka.
Efter att ha mått halvdåligt några dagar fick jag igår kväll plötsligt hög feber och, just det, våldsamma kräkanfall.
Nu är frågan hur jag ska förhålla mig till söndagens premiärmil. Igår kändes deltagande helt uteslutet. Idag mår jag betydligt bättre. Frågan är om jag mår tillräckligt bra. Testade vilopulsen för en halvtimme sedan, som låg på 53. Det är fem slag högre än normalt vilket kanske inte är så alarmerande. MEN så fort jag rör mig det minsta (lugnt går runt i huset) så rusar pulsen upp till 75/80 slag.
Svårt det här. Å ena sidan vill jag inte riskera att dra på mig en rejäl träningsskada eller träningsrelaterad sjukdom. Å andra sidan skulle det kännas fruktansvärt trist att inte komma till start.
Beslut fattas imorgon klockan 10.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar