I en kommentar till ett tidigare inlägg på denna blogg ger gnosjölöparen Thomas (med två Swiss Alpine Marathon i meritlistan) uttryck för sin frustration över att idrottsläkare titt som tätt uppmanar den skadedrabbade löparen "att lyssna på kroppen".
Jag håller med Thomas! Vi skulle aldrig uträtta några stordåd om vi ständigt lyssnade på gnället från trötta muskler, senor, hinnor och leder. Jag tycker att det hög tid för min kropp att börja lyssna på mig istället.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
2 kommentarer:
Jag drar lite på smilbanden åt detta.
Jag slutade lyssna på min kropp i samma veva som en legitimerad ortoped krängde på mig ett par inlägg för tusen spänn...
I framtiden så får kroppen lyssna på mig istället. Det blir billigare.
SV: Det är en Gamrmin 305:a jag springer med. En fin kompis! Vad har du själv?
Jag får väl erkänna mitt tekniska ointresse och det faktum att jag använder min Garmin, men inte fullt ut. Fast det är ju kul att se att hjärtat slår och hur fort man springer ibland...
Skicka en kommentar