Visst känns det surt att behöva ge sig in i gymmet i början av maj, men två jokrar ville att det ändå skulle bli så. Dels var det den onda känslan i vänster vad. Dels det faktum att det var det första passet med de sprillans nya skorna. Jag ville definitivt inte plötsligt inse att jag befinner mig 13 km hemifrån med en ond vad och smärtande skavsår.
Valborg är som bekant en riktig festhelg i Uppsala. Följaktligen var det riktigt ödsligt i gymmet. För att spara vaden delade jag upp passet i två delar. Först 55 minuter på cykel. Därefter 70 minuter på löpband.
Cykelpasset var långt och tråkigt. Dessutom är det svårt att komma upp i en ok puls. Trots att benen kändes trötta kom jag sällan upp över 130 bpm.
Över till bandet. På helspänn: hur känns vaden? Till min förvåning uteblev alla tecken på problem. Det är ju lättare att springa på band, men jag flöt verkligen fram. De första40 minuterna höjde jag farten stegvis från 12 - 13 km/h. Därefter blev det 25 minuter i trakterna kring 13,6 km/h. Avslutade sedan med 5 minuter i 12 km/h.
Ett bra pass. Kände mig stark. Ett pass jag behövde efter många mörka och dystra tankar (som inte har med löpträning att göra). På tisdag blir det backträning i SM-spåret, sedan vila fram till Kungsholmen. Hoppas att få träffa många blogg-löpare där.
Löpbandsdelen i siffror:
distans: 14,6
tempo: 4:45/4:24
puls: 149/168
7 kommentarer:
Vad bra att det ordnade sig med vaden till slut. Dock skadar nog inte lite försiktighet. Tänk efter en gång extra innan nästa intervallpass.
Träningen inför maran är i princip klar nu. Den träning som är kvar tror jag inte förbättrar slutresultatet så mycket så det finns ingen anledning att ta för stora risker.
Det viktigaste nu tror jag är att försöka hålla i den träning som du har gjort dig till godo.
MVH
Sluta skrämmas! Trodde du pajat vaden ordentligt men tack och lov trodde jag fel!
Lennart: Jag tror nog att jag, som du, inte kommer att köra fler intervallpass innan 28/5. Nu handlar det om att förvalta det som skapats.
Hempa: Jag var nog mest skrämd själv. Så sent som i morse var jag riktigt dyster. Nu känns det mycket bättre.
Puh! Man blev lite "stirrig" ett tag där... Jag är rätt nyfiken på vad du valde för dojjor???
Magnus: Ja, just det... skorna: det blev GT 2160. Känns bra.
Skulle rekommendera att gå och få en rejäl massage av vaderna nu för att få löra upp eventuella knutor, dessutom vadstretch and tåhävningar för styrka.
Hoppas du blir nöjd med skorna även om jag är övertygad om att fler löpare, du inkluderad även om du tror att du är för "tung" skulle vinna på att välja lite lättare modeller, det behöver inte vara just...du vet vilka.
Det är en riktig högoddsare att vi ses på lördag, synd eftersom jag uppenbarligen är i storform, sprang över 15km i 4:02 min/km i lördags utan att förta mig...visserligen med ganska kraftig medvind.
Staffan: jösses vilken form! Vore kul om dök upp och dunkade in ett pers på någon av distanserna.
Angående skoval så rör jag ju mig ändå sakta men säkert mot lättare modeller. Vem vet, kanske är jag redo för DS Trainer när jag fyller 50!
Skicka en kommentar