För lite drygt två två och en halv vecka sedan planerade jag - vad som visat sig vara en framgångsrik - återhämtningsträning. Efter ganska tuffa dagar var det dags för en lugn vecka. Och visst började passet lugnt, men snart nog började pulsklockan pipa aggressivt. Pulsen var för låg. Jag ökade tempot och klockan lugnade ned sig. Snart nog pep den igen. En snabb blick visade att jag nu skulle springa 25 minuter i 81 - 90 % av maxpulsen. Vad hade jag tänkt på när jag programmerade in det här passet?
Dum som en lärka bestämde jag mig för att genomföra de 25 minuterna genom att rusa upp pulsen till 90 %, jogga ned den till 80, rusa upp igen osv. I 25 minuter. Efter fyra rusningar fick jag ge upp. Med stabilt tempo höll jag mig stabilt kring 84 % tills dess 5 minuter i zonen återstod. Där öste jag på igen: Hann inte med mer än två rusningar upp 90 % innan det var dags att trappa ned. Först till pulszon 3, därefter till 2.
Ok, visst var benen lite trötta efter söndagens långpass, men det stör mig ändå att jag inte orkade fler rusningar. Men... lätt att glömma... det här ska ju vara den lugna veckan. Nästa vecka får vi kolla vad kroppen går för.
1 kommentar:
Hej Lars!
Hänger faktiskt inte riktigt med heller :-). Återhämtningsrunda, 25 min i 81-90% av max?
Tycker ändå att du var stark som försökte att genomföra passet. Det visar att du är lite "taggad".
Intervaller två dagar efter långpass kan kännas lite tunga men jag tycker att det var kul att du försökte :-). Nu vet du att kroppen höll för det här också och det är alltid bra:-)
Skicka en kommentar