Igår skulle 16k springas. Rikttiden i programmet var 1 timme och 18 minuter men man ska som sagt springa så fort man kan. De första fem kilometerna låg jag på drygt 4,40 för att sedan höja lite grand varannan kilometer. Efter en slutspurt de sista femhundra meterna (en bra bit under 4 minuter per kilometer), sprang jag "i mål" på 1,12:32 (men då visade distansmätaren 16,12 km), vilket ger en snitthastighet på ganska exakt 4,30. Jag kände mig därför som Staffan!
Men idag sitter jag alltså och känner mig lite sliten i benen. Jag tror att det beror på att varje pass i Hólmens pass faktiskt kräver att man förbereder kroppen med rätt kost, dryck och vila. Att springa 16k i pratfart kräver så klart inga speciella förberedelser men om man ska ösa på så duger det kanske inte att, som jag, trött och med lite halsont dra på sig träningskläderna direkt efter jobbet och kuta på. Kanske borde man också följa upp passet med återhämtningsdryck osv.
Säker kan man ju inte vara, men jag kommer nog se till att jag är mer förbered inför nästa pass.
4 kommentarer:
Fel sko. Så är det. Här är rätt sko som kan få dig at flyga:
Karhu - M10 Green Unisex
http://www.northsport.se/product.html?product_id=72
Bosse, bosse... den där skon är ju supertung. Du lever i det förgångna. Det är mina som gäller.
:-) Bra sprunget!! Jag har också mina funderingar kring Holméns program. Jag lockas ju också av den mindre mängden men om ALLA pass ska springas så fort det går så betyder det att: 1. Det blir psykiskt jobbigare när inga pass är sköna lätta distanspass och 2. Risken för skador ökar. Jag ska köra mera kvalitativt längre fram i vår men jag tror nog en blandning av löpintensiteter är bäst, det gäller bara att hitta rätt blandning för att utvecklas...
Staffan: dessutom blir det lite tråkigt att springa enligt Holméns metod. Ingen variation. Inget att se fram mot. Kommer dock fortsätta några veckor till.
(Men jag har bestämt mig för att köra 10k-passen som Staffan-milar :-))
Skicka en kommentar